22 december 2011

Så tillbaka till hästaffärerna...

Lisa har länge pratat om häst,häst och åter häst....som så många andra småflickor.Elina i sij tur har till min förtret aldrig varit intresserad av hästar whatsoever.Ja hon nämnde väl nån gång i förbifarten att -Jag vill ha en häst(bara för at alla kompisar sa så typ)men mer har det inte vart.
Lisa hon VILL allt som har med häst att göra och detta utan att jag påverkat...ja faktiskt helt sant.
Vi tar henne till ett ridstall för att se hur det går till på riktig ridskola.
På ridskolan finns det små ponny hästar, shettisar.Detta påminner mig om vad jag en gång gjorde i desperation.Döm mig inte för hårt nu snälla...have mercy...but i did it.
Ärendet är sedan stenåldern preskiberat så det så.
Så här gick det till.
Jag planerar tillsammans med en kompis att jag ska sova över hos henne.Allt är planerat i minsta detalj.Så här gjorde vi.
En monchichi fick agera mig under täcket och en Emma docka fick agera min kompis.Med dockorna under täcket smyger vi ut i natten då hennes föräldrar tror att vi sover.
Vi tar oss in i det sedan innan rekade stallet.Tar oss in till vårt" offer" en shettis.Tränslar och sadlar ponnyn.Det vi däremot inte rekat var den bakre dörren i stallet.Helt ovetandes leder vi ut den förberedda ponnyn genom den dörrren och sakta blir ponnyn kortare och kortare för den liksom sjunker ner.
Som 10-11 åring kanske man har försämrat luktsinne vad vet jag men....
Lamporna tänds någonstans på gården.Vi får PANIK och gräver ner oss i det som finns där och vågar inte knysta (eller ändessvärre andas)Tiden går sakta och tillslut så vågar vi resa oss upp och borsta av oss det vi grävt ner oss i.Snabbt in med ponnyn.Vi hade tyvärr inte tid att ta av den det vi satt på den för vi hade starkt ångrat vår gärning och vågade helt enkelt inte stanna kvar.Vi sprang hem till henne.La oss i säng, paranoida av att ponnyägaren skulle hitta oss.....men så blev det inte.Vi somnade fullt påklädda.På morgonen upptäckte hen nes föräldrar att allt inte stod riktigt rätt till för stanken i rummet och ungar som var täckta med häst skit från topp till tå.
Vi hade alltså råkat gräva ner oss i dynghögen.
Men vi blev aldrig upptäckta...av nån.Vi lovade varandra att aldrig berätta detta för nån.....och nu har jag delat det mer dig....
Det bara slant ur mig när jag såg ponnyn och tanken att min dotter ska gör aosm jag gjorde......................................................
Näe det är nog bäst att ställa dit en liten ponny i ladan istället verkar enklare.

1 kommentar:

  1. Syrran jag e inte alls förvånad. ;) min galna men helt uuuuuuunderbara syster!! <3

    SvaraRadera

Om mig

Mitt foto
jag vet inte.....lite annorlunda på nåt sätt kanske...vet inte men det finns säkert nån diagnos som skulle stämma in på mig. Är gift med den bästa mannen som finns på jorden och har två världens sötaste barn.

Besökare Sedan Start 2010