Hade en liten sak till på hjärtat...

Vad glad man blir av att nån säger nåt snällt och vänligt åt en oväntat!Jag är den som tycker att vänliga ord är bra även om dem är krystade och påtvingade.För det blir mycket roligare för alla då liksom.Det gör väl inget att slösa lite på komplimanger.Dem är helt gratis!
Igår eftermiddag träffade jag iaf en kär gammal kollega när jag som hastigast var inne och skulle handla lite mat.Vi hade inte setts på ett tag och hon kommenterar att jag gått ner i vikt.Tänk vad roligt att få höra det,istället för att nån frågar....när är det dax?Så jäkla bonnigt och fråga sånt för övrigt...men det finns forfarande dem som frågar så med ett riktigt illvilligt flin på läpparna.För nånstans vet dem att man inte har en bulle i ugnen så att säga.Man har väl inte ungen i princip placerad på rumpan eller????För jag menar när man gått upp i vikt så brukar det för det mesta sätta sig lite här o där eller hur.Fast denna bonnighet stör mig inte, ser det som en personlighets störning hos den som frågar så.
Däremot att få komlimanger är alltid kul...även om man liksom står där och nästan....äsch...nej...har jag?....jasså...syns det?....jaaa jag har ju vart med i v.v och gått ner nåt kilo=)