Jag hade visst låtit min kropp gå i dvala det ska gudarna veta efter idag. Börjat väcka min kropp till liv lite smått.Barnen har blivit riktiga hejare på slalom. From imorgon är barnen anmälda på skidskola...det ser vi fram emot. Mannen och jag har anmält oss på privat längdskids träning/tips. Hoppas vi kan få komma med.
Året som gått har varit lika händelserik som alla andra år som gått.
Skillnaden till dem tidigare år är denna rad av lopp jag lyckats genomföra på nå konstigt sätt.
Wasa loppet på mountainbike.
Tjej milen.
Tjej vättern.
Vansbro tjej sim.
Lidingö loppet.
Jag har inte vunnit ett endaste av loppen men jag har heller inte kommit sist.
Men vet ni vad...jag tycker att varenda en av er ska prova på detta för det är en härlig känsla att genomföra loppen.Nästa år genomför vi Kristinaloppet som blir den sista grenen i tjejklassikern.Och det har inte varit lätt alla gånger det måste jag medge. Wasa cyklingen for example....hade någon köpt min cykel halvvägs hade jag sålt den för en taxi resa hem...men tur för mig att ingen gjorde det.Det knäppa är att jag skulle inte tveka att göra om allt igen=)
Vem vet vad nästa år för med sig.Skål!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Om mig
- Anette
- jag vet inte.....lite annorlunda på nåt sätt kanske...vet inte men det finns säkert nån diagnos som skulle stämma in på mig. Är gift med den bästa mannen som finns på jorden och har två världens sötaste barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar