19 oktober 2010

Det gäller att slå bort..


dem dåliga ursäkterna.Vaknade till ösregn.Regnovädret fortsatte hela dagen och ju längre tiden led desto mindre motiverad blev jag att ge mig ut i regnrusket o jogga.Jag bad kollegan säga åt mig på skarpen innan vi skiljdes åt. O sagt är sagt ni vet. Men när ipoden var urladdad o totalt död var latmasken i mig framme igen.Kompromissade med mig själv och gick med på jogg 5 km utan musik får duga.Det hela landade iaf på 8 km på en bra tid (i mina mått) 45 minuter:-)det är bra att stå emot latmasken ibland!!

2 kommentarer:

Om mig

Mitt foto
jag vet inte.....lite annorlunda på nåt sätt kanske...vet inte men det finns säkert nån diagnos som skulle stämma in på mig. Är gift med den bästa mannen som finns på jorden och har två världens sötaste barn.

Besökare Sedan Start 2010

Bloggarkiv